Archive for augusti 13th, 2012
13
Aug

Kanske någon flitig bloggläsare kan dra sig till minnes vad jag hävdade redan de första dagarna på det Os som vi nu lämnat bakom oss?
Att de här spelen skulle (precis som alla andra spel de senaste årtiondena) hålla på långt efter att den olympiska elden falnat.
För det är nu som fas nummer två tar över.
Analyserandet av blodprover och kiss-tester.

Och själva spelen har inte ens 24 timmar på nacken förrän en av spelens krönta mästarinnor visar sig ovärdig alla hyllningar.
Den finlemmade vitryska kulstöterskan Ostapchuk.

Vem i hela fridens namn hade kunnat ana nåt sånt?
Den lilla tösen knaprandes anabola sterioder. Tänka sig.
Så nu får en guldmedalj i Vitryssland packas tillbaka i det flotta etuiet för att transporteras till nån som förhoppningsvis är den mera värdig. Får hoppas att den goda Valerie högtidligt klättrar upp på sin köksstol där hemma när paketet levereras, letar fram den nyzeeländska nationalsången på Spotify och ber nån när och kär att hissa fanan därutanför medan sändebuden hänger den om hennes hals.

Ibland är det inte kul att ha rätt.
Emellanåt gör det faktiskt till och med lite ont.
Men mest ont gör det nog ändå att veta att man förmodligen inte sett det sista av fröken Ostapchuk. Inte för att jag på nåt vis planerar att bege mig till Vitryssland inom en snar framtid utan för att de alltför tillåtande dopingreglerna säkert gör det möjligt för henne att finnas i lineupen på nåt kommande Os, Vm eller Em.

Det är i dessa stunder man extra får beundra de atleter som inte tar den lätta vägen.
För jag vill i min blåögdhet fortsätta att tro att de inte bara finns, utan även att de utgör den stora massan och att det är de som åker fast som är undantagen från den rena regeln.
Man får beundra dem inte bara för deras ork att tävla mot eventuella fuskare,
utan även för deras förmåga att undvika att stöta kulan i bakhuvudet på de fuskare som återkommer.

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu