I dag är det nog dags att klara av ett måste.
Det finns ju en del såna i livet.
De flesta måstena är såna som kommer med jämna mellanrum och de kan va nog så knöliga o tradiga men de brukar oftast kunna fixas undan med lite ork, tålamod o tid.
Alla måsten är dock inte så enkla.
Det finns de måsten som tar mer tid, möda o engagemang.
Såna måsten tenderar dessutom ha den dåliga smaken att de kanske aldrig kan ordnas till.
De är äckligt förutbestämda och man kan hoppa jämfota i ilska hur mycket man än vill över det.
Man kan fan hoppa tills man hoppat ihjäl sig. Det där stutsandet har inte ändrat på nåt.
Eller för all del sätta sig i ett hörn o bara blunda.
Blunda så hårt man kan och bara hoppas att när man väl behagar öppna de blå igen så ska allt va som vanligt. Den taktiken hade varit för j-a skön…. om den nu bara funkat.
Misstänker starkt att den inte gjort det.
Jag får facit i dag.
Och skulle det visa sig vara så så lovar jag höra av mig så kan vi alla krypa upp i hörnen och blunda oss blinda.
Jag har förpaxat ett mysigt hörn… för jag kommer säkerligen bli sittandes ett tag!!!


