2012 års semester är här.
Och jag mottar den med blandade känslor.
Självfallet finns det en stor del av mig som känner stor lättnad och tillfredsställelse inför flera veckors ickebokande. Nattduksbordet är belamrat med spännande deckare som kånkats hem från biblioteket och teförrådet är fyllt till bredden om det nu visar sig att vädergudarna tänkt att bjuda på nederbörd större delen av sommarn.
Skulle de däremot välsigna oss med sol o värme så är inte böckerna tyngre än att jag orkar dra med en av dem till stranden eller hängmattan i skuggan.
Så finns det då en annan del av ledigheten detta år.
Mängder med innehållslösa timmar som kommer kunna fyllas med tänkande. Tänkande som givetvis kommer vara nyttigt men inte bara rosenrött molnfluffigt.
Kloka människor runt mig säger;
”håll dig sysselsatt, hitta på grejer, ta dig tid att fixa nåt du inte annars hinner och gå in helhjärtat så att det inte finns utrymme att fundera”.
Och mitt förnuft försöker lyssna…
men allt i mig säger just nu bara NEJ.
Jag har de senaste dagarna gått och blivit avbokningarnas okrönta drottning. Allt som jag förut gick och såg fram emot är nu överkryssat i kalendern bara för att lusten inte finns.
Och jag tänker att det kanske måste va så ett tag nu.
För nu är det tid att ta sig genom. På vilket sätt och vis det nu ska gå.
Och så tänker jag att det blir nog jäkla bra när jag väl är igenom.
Herrejösses så mycket som kommer bli så kul igen.
Bring on the räkmacka… hela vägen. För jag har då sannerligen betalat notan i förtid.
Nån kanske tycker det låter för jävla dystert.
Fem veckor i det stuket.
Och härmed vill jag genast lugna alla.
Det blir bara tre veckors grubblande. Sen får det banne mig räcka.
Oavsett om räkmackan serverats eller om majonnästuben korkat igen sig.
För efter tre veckor händer det magiska.
Då stängs telefoner av, mailen glöms bort, soffkuddarna fluffas extra mjuka, kvällstidningarnas extrabilagor ligger prydligt på soffbordet, gotterierna står på rad i kylskåpet, katten är färdigmatad, tv-skärmen putsad och tvdosbatterierna utbytta mot sprillans nya för då tänds den olympiska elden i London.
Bättre än så bäst blir det inte i en tvsportsfanatikers blöta drömmar.
Och då får fan livets baksida ursäkta lite….
men då har vi inte nån tid över för krumbuktande grubblerier.


