22
Feb

YouTube Preview Image
Vid ett köksbord i lördagskväll lyckades jag och mina kortvändande vänner få höra en femsekundare av Björn Ranelids så omtalade melodifestivalsbidrag. Anledningen till att vi inte lyckades njuta mer än de fem sekunderna kom sig av att vi samtliga bröt ut i ett hopplöst skrattanfall.
Denna fullständigt självdistanslöse man fick mig dock att söka upp svt.play för att i efterhand, mer i lugn och ro, kunna bevittna eländet.
Det var i ärlighetens namn tragiskt att beskåda.
Mycket möjligt att jag faller i alla klichefäller som bara går att snubbla ner i men en halvrappande prosarabblandes man i sina bästa äldre år blir så generande att se i sina försök att efterlikna en cool snubbe från förorten i sina dansmoves.

Så i fikastundsdiskussioner har jag sedan i söndags ivrigt hejat på de (och det förefaller vara samtliga) som spytt galla på herr Ranelids så välstrukna skjortkragar. Tills en sak plötsligt slog mig… om nu alla schlagerentusiaster är så emot detta bidrag  som de påstår, VEM har då röstat fram det?!?!
Och det slår mig att det vid sidan av den glittriga, evinnerliga lördagsföljetongen finns en motfalang. Någonstans därute med telefonröstandet som främsta vapen har jag allierade!!!
Det finns fler som tycker att det inte gör nåt om vi låter oss skämma ut oss så till den milda grad i eurovisionfinrummen att vi aldrig mer kommer ha mage att visa upp oss i de sammanhangen igen!

Så säg mig kära vänner…
när går denna final av stapeln så ska jag och min I-phone göra vårt för att se till att Björn får bättra på brännan i Azerbadjan. Go Mirakel, go!!!
*jubel och vift med färgglada ballons*

Add reply

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu